Vi startade klocka 5:00 på morgonen från Bangalore. 12 timmar senare var vi framme. Det var en fin motorväg mellan Bangalore och Hubli och de första 50 milen av resan gick fort. De sista 10 milen genom bergen tog tyvärr 5 timmar. Påminner faktisk om att åka till Trondheim från Uppsala. :) Dock brukar
man inte möta bilar på de Svenska motorvägarna. Busschaförerna i Indien föredrar ibland att bara åka i motsatt motorväg fil istället för att åka de extra 2-3 km där en Usväng kan genomföras. Vilken är fulltständigt livsfarligt när vi susade fram i 130 km i timmen. Fast vår driver Saleem var van och svängde snabbt undan.
Det regnade när vi kom fram till GOA. Luftfuktigheten var på max. Vårt hotell var nog inte så fint som på nätsidan. Men personalen sa att dom hade fullt med europeiska gäster under högsesongen. Det visade sig senare att de var ryssar.... MEN det nästan tomma och lite sjabbiga hotellet gav mig en känsla av Tropikerna som det ibland kan romantiseras om. Takfläkten, en man i vit kostym vid ett spelbord rökande billiga cigaretter. Barnens krav på stranden avbröt snart min Bogart/Hemmingway psykos och vi satte snart iväg mot havet!
Havet var vilt och farligt. Stora stora vågor. Vid högvatten fick jag hålla i ungarna så att dom inte sögs ut. Vilka barndoms minnen det väckte i mig! Precis som vår mysiga strand i Liberia där min far fick hålla i mig så att jag inte sögs ut. Det var inget problem att bada även när det blåste och regnade. Värmen i vinden och havet såg till at vi inte frös. Inte mycket sol såg vi under de dagarna vi var där, men havet var täckt av ett underligt vacker silversken.
Det fanns mycket att köpa och spriten var löjligt billig. En falska GIN kostade kring 10 kronor. Aldrig har det varit så billigt att dricka ihjäl sig! Tjohoo! Stadsbilden förde tankarna till Jamaica eller kanske Florida. Djungeln kröp nära husen och fullt av smuts på gatorna. De vita husens fasader var ofta täckta av stora svarta fuktfläckar. När som helst förväntade jag mig se en Voodoo präst i ett av fönstrerna eller åtminstone ett par Zombies som knaprade på något gott på tomten,
Inga mygg i Goa under monsumen men plågsamma försäljare var det gott om. Nu var denna lilla grupp ganska snälla så dom fick lura av oss ordentligt med pengar. Från vä. lilla Monica. Lakshmi och Sara.
Strandpromenad!!!
Kompisar vi fick på stranden Whithy og Brownie, mycke snälla strandrackare, hungriga också...
Och ännu mera fotografering....
man inte möta bilar på de Svenska motorvägarna. Busschaförerna i Indien föredrar ibland att bara åka i motsatt motorväg fil istället för att åka de extra 2-3 km där en Usväng kan genomföras. Vilken är fulltständigt livsfarligt när vi susade fram i 130 km i timmen. Fast vår driver Saleem var van och svängde snabbt undan.
Det regnade när vi kom fram till GOA. Luftfuktigheten var på max. Vårt hotell var nog inte så fint som på nätsidan. Men personalen sa att dom hade fullt med europeiska gäster under högsesongen. Det visade sig senare att de var ryssar.... MEN det nästan tomma och lite sjabbiga hotellet gav mig en känsla av Tropikerna som det ibland kan romantiseras om. Takfläkten, en man i vit kostym vid ett spelbord rökande billiga cigaretter. Barnens krav på stranden avbröt snart min Bogart/Hemmingway psykos och vi satte snart iväg mot havet!
Havet var vilt och farligt. Stora stora vågor. Vid högvatten fick jag hålla i ungarna så att dom inte sögs ut. Vilka barndoms minnen det väckte i mig! Precis som vår mysiga strand i Liberia där min far fick hålla i mig så att jag inte sögs ut. Det var inget problem att bada även när det blåste och regnade. Värmen i vinden och havet såg till at vi inte frös. Inte mycket sol såg vi under de dagarna vi var där, men havet var täckt av ett underligt vacker silversken.
Det fanns mycket att köpa och spriten var löjligt billig. En falska GIN kostade kring 10 kronor. Aldrig har det varit så billigt att dricka ihjäl sig! Tjohoo! Stadsbilden förde tankarna till Jamaica eller kanske Florida. Djungeln kröp nära husen och fullt av smuts på gatorna. De vita husens fasader var ofta täckta av stora svarta fuktfläckar. När som helst förväntade jag mig se en Voodoo präst i ett av fönstrerna eller åtminstone ett par Zombies som knaprade på något gott på tomten,
Inga mygg i Goa under monsumen men plågsamma försäljare var det gott om. Nu var denna lilla grupp ganska snälla så dom fick lura av oss ordentligt med pengar. Från vä. lilla Monica. Lakshmi och Sara.
Strandpromenad!!!
Kompisar vi fick på stranden Whithy og Brownie, mycke snälla strandrackare, hungriga också...
Ingen kommentarer:
Legg inn en kommentar